”Det där med att ge upp är inte vår grej”

Sedan 1987 år drivs Öströö Fårfarm av Kristian och Jeanette Carlsson. Under tjugofem år på farmen har synen på lamm förändrats drastiskt. – När vi började kunde inte slakterierna sälja lamm. Ingen ville ha det. Idag betraktas det som gourmetkött, säger Jeanette Carlsson.

Om du bara får välja en sak – syssla med hantverk eller fåruppfödning?

– Oj, vad svårt! Jag är ju utbildad herrskräddare och väldigt pysslig överlag, jag syr ju till exempel våra fårskinn för försäljning. Så jag säger jag nog hantverket.

På tal om fårskinn – folks syn på just fårkött och fårskinn har varierat sedan ni startade 1987, eller hur?

– Det här med lammkött var inte hett på den tiden, om man säger så. Idag är lammkött ett gourmetkött som de flesta köttälskare trånar efter. Slakterierna kunde inte sälja för att affärerna inte ville ta in det. Den allmänna bilden var att ingen gillade lammkött. Men vi mötte konsumenter som vill ha lammkött, men som inte kunde få tag på det.

Jeanette och Kristian såg en lucka i marknaden, men då dök nya orosmoln upp. Inte nog med att det var motvind för lammet som maträtt. Skinnet, som fram till slutet av 80-talet inneburit bra ekonomi, var nu föremål för antipäls-kampanjer. 

– Fårskinnet hamnade under samma kategori som mink och räv. Nu skulle plötsligt ingen ha päls. Skillnaden är att fårpäls är en restprodukt och gör man som vi, tar vara på alla delar av djuret, är det vår skyldighet att även göra något av skinnet, både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Jag tror det är därför fårskinnet har fått en revival.

Drömmen om att ha en fåruppfödning höll alltså på att gå i stöpet innan det ens började. Priset på kött och skinn gjorde att ekonomin kanske inte skulle gå ihop. Paret Carlsson stod i ett vägval – antingen satsade de eller var de tvungna att skapa nya drömmar. 

– Det där med att ge upp är inte riktigt vår grej. Luckan i marknaden som vi upptäckt fanns ju kvar, så vi gjorde det vi troddeƒ skulle bli bäst. Vi startade en gårdsförsäljning, en av de första i Halland faktiskt, vilket hade ju sina nackdelar. Mathalland var inte vad det är idag, det fanns inte så mycket expertis i början av 90-talet.

När de flyttade in på gården Öströö var det en charmig, men en totalt igenvuxen plats. Det hundra år gamla svinhuset blev en butik. Slakten var från början i Varberg och såldes på gården. Oron var stor för att det inte skulle komma folk dit.

– Men folk kom. I början bjöd vi på kaffe av ren lycka att de ville komma förbi. Men det kunde vi inte fortsätta med, så småningom blev det ett café.

Du lagade även mat till kunderna?

– Jo, men det kom ibland busslaster med folk, de behövde ju ha något att äta! 

Från början lagade Jeannette all mat själv, men snart fick de anställa personal i köket. I gårdsbutiken såldes hemmagjord myntagelé, marmelad, chutney, senap, marinader – varav mycket lagades med egenodlade råvaror. 

– Jag är ju väldigt matintresserad, och nu fick jag utlopp för det. Jag fick utveckla nya smaker och produkter, utan att någon styrde mig. Även nu när vi har jätteduktig kökspersonal går jag runt och rör i alla grytor.

Att farmen ligger bredvid en krog med Michelinstjärna är kanske inte helt fel?

– Nej, det är väldigt häftigt, Äng (restaurangen) är ett tydligt tecken på en levande landsbygd.

Sedan finns det en del jobbiga grejer med att ha en fårfarm förmodar jag?

– Det är väldigt komplext att driva jordbruk med slakteri, alkoholtillstånd för restaurangen, osv. Det är väldigt många myndigheter man ska ha kontakt med och rapportera till. Det är ju i grunden jättebra, men ibland sliter man sitt hår för att förutsättningarna hela tiden ändras och det är ens eget ansvar att hänga med. Vi vet flera som gett upp, men vi kör på. Som tur är är Kristian oerhört påläst och ofta har myndigheterna fått ge sig. 

Öströö tillhörde de institutioner som gick väldigt bra under coronakrisen, pandemin till trots. 

– Vi hade den utmaningen att hantera folk. Regeringen sa till svenska folket att ta sig ut i naturen, och det gjorde de verkligen. Här var fullständigt kaos, vi invaderades av folk. 

Öströö fårfarm har öppet året runt. Gäster kan handla i gårdsbutiken, under hösten, vintern eller kalla och regniga dagar kan man kura i den ombonade brännvinskällare från 1700-talet. Under våren och sommaren kan man njuta av fika och fågelsång i café fårhagen. Under julen arrangeras julmarknad. 

Det låter som att ni alltid har att göra. Vad gör ni för att spräcka bubblan?

– Januari till mars har vi lågsäsong, och det är vi glada för. Det är en tid för återhämtning, men också en möjlighet att skruva på recept till marmelader, chutneys och annat. Annars åker vi iväg på semester. Vi älskar att resa och uppleva natur på olika ställen. Nästa resa går till Namibia i vår.

Wow, det låter fantastiskt!

– Men måste också slå ett slag för Halland, Sveriges Toscana! Det är fantastisk med alla människor som är så intresserade av vad vi gör. Nej, nu måste jag gå ut och plocka paradisäpplen som jag ska lägga in! 

Vilgots

”När jag bestämde mig för att starta Vilgots hade jag aldrig bakat bröd tidigare!” Yrvädret Felicia Garellick skrattar och torkar av disken inne på det egna surdegsbageriet, Vilgots, i Våxtorp. 

Resan med Vilgots surdegsbageri startade sommaren 2019, då hade Felicia aldrig bakat surdegsbröd tidigare, men skam den som ger sig. Fylld av energi och mod ringde hon runt till andra bagare och fick komma och testa, sen stod hon hemma och bakade och bakade. Men det blev aldrig riktigt bra. Inte förrän på öppningsdagen.

”Då helt plötsligt fungerade allt” fortsätter Felicia med ett skratt. Sedan den dagen har resan med Vilgots gått spikrakt uppåt, gästerna kommer från när och fjärran och nyligen fick hon 360° Eat guide för gastronomiskt och hållbart kafé.

Värme och gemenskap
När du går innanför tröskeln på Vilgots surdgegsbageri i Våxtorp känner du inte bara doften av de nybakta bröden, utan du blir genast en del av Vilgots värme och gemenskap.

”Vilgots ska vara en mötesplats, det är hit alla härliga personer ska komma” berättar Felicia och ser lycklig ut. ”Jag är kräsen med vilka jag släpper in i mitt liv, men här på Vilgots vill jag verkligen skapa en crowd, en community för alla sorters människor.”

Att det finns en stor gemenskap mellan personalen smittar av sig på gästerna och det märks att här har man kul tillsammans.
”Emma och Stina som jobbar här är guld! Jag skulle aldrig vilja driva Vilgots utan dem.”

Hållbarheten i fokus
På Vilgots står hållbarheten i självklart fokus, råvarorna är lokala och det cirkulära tänket naturligt.

”För mig är det självklart att tänka hållbart säger Felicia. Vi använder bara lokala råvaror, har minimalt med svinn och av gårdagens bullar gör jag dagens skorpor, säger Felicia.

Här kan man äta nybakat hela dagen, bullar, småkakor och surdegsbröd trängs på hyllorna. Men hos Felicia kan du även äta en matig sopplunch eller en god grillmacka.

För mig är det självklart att tänka hållbart

Spännande planer för hösten
Felicia är inte en person som sitter still och drömmer och planer inför framtiden finns det gott om. Under Skördetiden kommer man som gäst självklart kunna känna smaken av Halland på Felicias mackor och soppor. Men exakt vad du som gäst kommer att kunna få smaka och uppleva under hösten är ännu oklart.

”Jag känner mig själv, jag vet att det kommer att poppa upp en miljard idéer för hösten under sommaren, då kör jag på det!” avslutar Felicia med ett stort skratt.

Jag känner mig själv, jag vet att det kommer att poppa upp en miljard idéer för hösten under sommaren, då kör jag på det!

Prostens pizza

Grusplanen framför det gamla gårdshuset badar i solsken, mellan träbord och kaféstolar kommer Marcus Nordgren gående. I en före detta prästgård på Skrea Backe utanför Falkenberg driver han Prostens Pizza tillsammans med frun Lisa Lemke. Här serveras pizza med smak av halländsk matkultur till gäster från när och fjärran. 

Inne i den varma och mysiga restaurangen sitter Marcus vid ett av de höga borden. Inne i den varma och mysiga restaurangen sitter Marcus vid ett av de höga borden. 

Prostens startade som ett hobbyprojekt, berättar han och tar en klunk kaffe. Jag jobbade som bagare och på ICA och vi tänkte att vi skulle göra något kul vid sidan av. Vi startade Prostens helt utan lån eftersom vårt mål var att ha öppet och stängt helt utefter våra egna önskningar.  

Halländsk Matkultur
Hos Marcus och Lisa är det lokala och hållbara tänket grunden i allt de gör. Hos Marcus och Lisa är det lokala och hållbara tänket grunden i allt de gör. 

När vi startade Prostens var målet att lyfta de halländska producenterna och sätta menyn utefter vad de kunde erbjuda just då, istället för tvärtom, fortsätter Marcus. Vi satte oss i bilen och körde Halland runt och hämtade hem grymma råvaror. 

Under skördetiden mellan augusti till oktober är råvarorna extra goda och hos Lisa och Marcus kan du verkligen känna smaken av Halland i de tunna, krispiga pizzorna. Vill du testa på att göra egna pizzor på äkta Prostens vis så är det ett måste att boka in sig på någon av Marcus pizzakurser. 

Du måste älska livsstilen, säger Marcus. Vad som är jobb och vad som är fritid är högst oklart, du är ju alltid tillgänglig och alltid i jobbet. Å andra sidan kan barnen alltid springa över gräsmattan, in i restaurangköket och ge pappa en godnattpuss!

Hemmakrogar och livsstilsval
Som så många andra i Halland driver Marcus sin restaurang hemma hos sig själv. Att driva hemmakrog är, enligt Marcus, både roligt och utmanande.

Du måste älska livsstilen, säger Marcus. Vad som är jobb och vad som är fritid är högst oklart, du är ju alltid tillgänglig och alltid i jobbet. Å andra sidan kan barnen alltid springa över gräsmattan, in i restaurangköket och ge pappa en godnattpuss!

Ps. Är det fullt på Prostens? Kolla in systerkrogen Skrea Matbruk några hundrameter längre upp på backen!

Odlande i blodet

För Raimo rinner odlandet i blodet, 1986 tog han över huset och tomatodlingen från sin pappa och idag växer det fortfarande så det knakar här på gården utanför Varberg.

Att jobba med tomaterna har alltid varit roligt, säger Raimo med sin lugna stämma. Jag är uppväxt här på gården, det har alltid varit en del av mig.

När Raimo var liten tillbringade han mycket tid hos sin farfar i Finland. Farfar var trädgårdsmästare och det stora intresset för odling smittade av sig till Raimo.

I höst blir det fest
Under sensommaren, när de solmogna tomaterna smakar som godast, öppnas gården upp och man bjuder in till en färgsprakande tomatfestival. Tomatfestivalen är ett utmärkt tillfälle att njuta av smakprover, tomat tapas och goda tomatbakelser.

Under hösten kommer även vårt nybyggda café att öppna, där kommer du kunna slå dig ner för en god fika eller en lättare lunch. Det ser vi mycket framemot, avslutar Raimo.