På Tiraholms Fisk finns råvaran ett stenkast från gästen. Bolmen, där de bedriver yrkesfiske, omger den idylliska halvön i sjön. Den typiskt småländska naturen med sjö, skog, åkrar och ängar utgör en skön kuliss till din vistelse på gården där insjöfisken blir delikatesser efter egna recept.
Varje sommar öppnas dörrarna till den gamla kvarnbyggnaden. Här finns lunchrestaurang, café och dessutom arrangeras livemusik, barndagar och loppis.
De har öppet med jämna och ojämna mellanrum, hemmakrogen Lis Mejeri. De som lagar mat som gästerna ska prata om i generationer. Vi gjorde ett besök vid ett av de där tillfällena och träffade husmor Johan Blidberg och värdmästare Rina Ratell som delar med sig av sin plats på jorden till sina gäster.
Vid en landsväg strax utanför Falkenberg ligger det gamla mejeriet. Det iögonfallande och underbara stenhuset sticker ut med sin lastkaj och sina gamla, väldigt vackra blå dörrar. En lummig trädgård med härlig grönska ramar in den lantliga idyllen. Låter man blicken vandra över omgivningarna så ser man i stort sett bara åkrar och ängar. Kanske själva sinnebilden av Halland.
Här har Johan Blidberg och Rina Ratell bott i snart sju år. Kocken från Holsjunga och mäklaren från Varberg som startade hemmakrog i Falkenberg har blivit kändisar inom kulinariska kretsar i Sverige. Inte minst sedan Johan medverkat i Dessermästarna på kanal 5 och de båda gift sig i Mys Bröllop i TV4, men kanske framförallt för det de faktiskt gör innanför och utanför de där vackra blå dörrarna.
”2013 blev vi nykära i både varandra och kåken”, berättar Johan. ”Vi köpte den spontant en solig tisdagseftermiddag i augusti och flyttade in en regnstormig novemberförmiddag. Ganska exakt två år senare hade de första gästerna ätit sig mätta innanför våra gigantiska granitväggar”, fortsätter han.
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
Älskar att ha främmat
Som de själva beskriver det så har de öppet med jämna och ojämna mellanrum. I trädgården samsas hönor, den rödvita katten Stålman och en plastko i naturlig storlek med långväga och kortväga gäster. Rina berättar.
”Hos oss kommer man verkligen hem till oss, så då har vi en plan för hur det skall gå till, precis som när andra människor kommer hem till andra människor. Klockan 19.00 vill vi att man skall vara på plats och ofta börjar vi med nåt läskande att dricka i trädgården. Sedan går vi in och äter samtidigt allesammans. För vi gillar tillsammansskapet och älskar att ha främmat.”
Vad är då fördelen med att ha en så kallad hemmakrog?
”Bland annat att det bara är 19 trappsteg till jobbet. Inga bilköer på morgonen. Som max kö till tandborstningen. Vi är tillsammans hela familjen i samma hus även när det arbetas. Leker barnen på övervåningen där vi bor så hör pappa det på undervåningen i köket när han står och vevar i kastrullerna. Livsstil.”
Finurliga menyer
Själva matsalen är i stort sett intakt från den gamla mejeritiden. Kaklade väggar, högt i tak och fästen från mejeriets gamla remdrift sitter fortfarande kvar i taket. Borden är vackert, lantligt uppdukade och tallrikar, levande ljus, skyltdockor, bestick och glas blandas i en uppfriskande variation. De tjocka glasrutorna skapar ett drömskt ljus och här är såpass högt i tak att det känns som att sitta utomhus. På borden ligger kvällens meny. Fem rätter kommer att serveras vilka är nedskrivna med mycket finess och väl valda ord.
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
”Vi tycker själva att nyfikenhet i mat är en dunderkrydda”, säger Johan. ”Står det på menyn att man skall få kött, sås och potatis så trillar man ju inte direkt av stolen när man får en tallrik med kött, sås och potatis. Men om man som till exempel i sommar på Lis Mejeri skall få smaka på Bygdens Stolthet, Kurt, Fredagsmys och Ram. Ja, då blir man väl nyfiken?”, fortsätter han.
Bergochdalbane-liknande matupplevelse
Maten som serveras sticker ut. Det är otroligt vällagat och saker och ting smakar som helt andra saker och ting, vilket skapar nästan en bergochdalbaneliknande matupplevelse. Kocken Johan, eller husmor som han kallar sig, utvecklar deras tankar när det kommer till maten.
”Vi har alltid varit avundsjuka på de där berättelserna folk berättar när de varit på semester. Att de kommit till en liten by efter någon skog vid något berg där det funnits en liten restaurang där en gammal dam lagat mat på råvaror efter släktrecept och så är det sådär himla gott som mat bara kan vara i fantasin egentligen. Såna historier vill vi att folk skall berätta om vår mat, för vi vill att maten skall vara så god så att man skickar vykort om den.”
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
Enligt Johan så börjar ofta menyskapandet med ett matminne från när man var liten eller från någon semester och sen vänds det och vrids och smakas av så att det skall smaka så mycket så att gästerna nästan också minns hans minne.
”Det viktigaste är dock alltid att det är godare än nästan all annan mat och att det är kul och att det är på råvaror från samma riktnummer som oss, allra helst postnummer, men samma landskap är också okej”, fyller Rina i.
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
Musik till maten
Gästerna märker när det är dags för en ny rätt. Alla sällskap serveras samtidigt och vi bjuds på ett rejält musikpåslag vid varje rätts presentation.
”Vi vill att maten skall spela huvudrollen hos oss, men vi tror att man behöver lite hjälp på traven för att öppna sina sinnen. Vi sätter gärna ett soundtrack till våra maträtter eller gör något annat klurigt påhittigt så maten skall sätta sig i minnet i fler sinnen, för en god sås har alla ätit, det kommer alla kanske inte ens ihåg, men vi vill att man skall komma ihåg just vår sås och sen prata om den i generationer.”
Plötsligt höjs musiken igen. Vanilla Ice rappar ”Ice, ice baby”. Den sista rätten som serveras för kvällen innan det är dags för kaffe och kaka är en iskall, tung skål. Precis när den satts ner kommer husmor och häller ner en rinnande glass-smet med instruktionen ”Börja vispa så blir det snart glass!”. De blå dörrarna har öppnats och utanför den varma, gästvänliga hemmakrogen doftar det halländsk sommar. Vi känner oss precis där exakt så som Rina och Johan hoppas att deras gäster ska känna sig. ”Man skall först och främst vara väldigt glada, mätta och belåtna. Gärna också lite vimmelkantig för att det har hänt så himla mycket goda, bra och kul grejer på så kort tid.”
Lis Mejeri fortsätter att ha öppet med jämna och ojämna mellanrum. Även under hösten. Rina siar om framtiden.
”Gamla kåken Lis Mejeri som bara blir äldre och äldre kommer även framöver vara som en nyfiken tonåring som gillar nya upptåg och äventyr. Vi ämnar fortsätta maximera matupplevelsen och tar hela tiden matfestinationen Lis Mejeri precis just in i framtiden.”
Har man ett bagarbakt bröd på morgonen så känner man sig alltid rik! & i Halland har vi bagerier i världsklass. Så är du i söder sticker du till Feldts Bröd & Konfekt i Halmstad. Är du i norr ska du inom Niklas på Kustbageriet i Varberg och greppa med dig något gott. Befinner du dig nånstans i Hallands mitt har du alltid nära till Solhaga Stenugnsbageri i Slöinge, och är du påväg mot vårt inland så studsar du inom AVE Kultur i lilla Fridhemsberg. Heja härliga Halland!
ALEX BENNHEDEN
På hemmakrogen Lis Mejeri i Stafsinge strax utanför Falkenberg, lagas mat som enligt Johan är ”så god vi bara kan, på råvaror som är så bra vi kan hitta”. Här lagas riktig mat och riktigt bra mat med finess på lokala råvaror, och det är alltid en 5-rättersmeny som serveras. Håll koll på deras sociala medier där de skriver om sina öppettider.
Lis Mejeri delar med sig av såväl vardag som fest på Instagram-kontot @lismejeri
Han har lämnat Varberg och kommit tillbaka. Kocken som valde att sprida nybakad doft över Varbergs hamn. Vi träffade Niklas Gustafsson på Kustbageriet och pratade om hans kärlek för hamnar, hur nära allting är i Halland och varför Varberg är så fantastiskt på hösten.
Vi sitter utanför Kustbageriet i Varbergs hamn, där måsar dominerar luften och ett jämnt flöde av kunder köper bröd under stunden vi pratar. Själva kombinationen av måsarnas skri, havet, en ljummen havsbris, nybakat bröd och en kopp kaffe borde kunna vinna någon form av pris i välbefinnande. Det kanske i och för sig är en partisk åsikt för en västkustbo men jag tror inte det. Niklas utvecklar min egen inre känsla.
”Jag har någon form av fabless för hamnar. Det är sista utposten på något sätt och härifrån kan man ta sig överallt. Det är lite äventyr över det.”
Stjärnkock i Stockholm
Efter att ha lämnat staden han växte upp i efter värnplikten så blev det både utlandsvändor som FN-soldat, resor över världen och studier i Grythyttan. Han har alltid haft ett matintresse och det lagades mycket mat hemma under uppväxten. Det var kanske bland annat det som gjorde att kockyrket i Stockholm blev hans tillvaro under så många år. 2008 var han dock tillbaka i Varberg och på våren året efter så slogs portarna till Kustbageriet upp.
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
Medvetna kunder
I elva år har alltså Niklas Gustafsson, varbergssonen som såg världen och kom tillbaka, tillsammans med sin fru Jenny drivit bageriet som kommit att bli en så stor del av både varbergare och långväga besökares hjärtan – och magar.
”Mycket har förändrats sedan starten”, säger Niklas. ”Våra kunder är så mycket mer medvetna om vilka val de gör idag och vad de stoppar i sig. Folk reagerar på när det är e-ämnen i livsmedel och den medvetenheten tror jag gynnar oss som gör saker från grunden”, fortsätter han.
Doften som dominerar den pigga vårluften utanför bageriet kommer givetvis från allt bröd som bakas. Ungefär 2,7 ton bröd lämnar bageriet i papperspåsar varje vecka och allt säljs över disk. Allt ifrån rustika surdegsbröd och frukostfrallor till stenugnsbakade bröd och kardemummabullar och pain au chocolat.
Nära inspiration
Niklas menar att även deras egna influenser förändrats genom åren.
”När jag kom som FN-soldat till Libanon eller Damaskus var det en helt ny värld som öppnade sig. Första gången jag smakade hummus var en otrolig upplevelse och på den tiden behövde man ta sig långt för att få den där inspirationen, det behöver man inte idag. Nu finns inspirationen närmare.”
Inspirationen han syftar på är bland annat närheten till producenter och sättet de jobbar på. Att hitta små smultronställen, producenter och samarbeten runt i Halland med samma tänk som de själva. Ett sådant samarbete är det med Limabacka kvarn i Väröbacka som levererar ungefär 60 ton mjöl om året till bageriet.
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
En av de bönder vars spannmål blir mjöl hos Limabacka är Johnny Svensson. Hans spannmål växer ca två km från bageriet, transporteras till kvarnen och blir mjöl som på bageriet sedermera blir fantastiskt surdegsbröd, pizza eller kanske aprikosbröd. Från ax till limpa inom ungefär 2,5 mils avstånd.
”Vi har haft kunder som kan se rågfält från sitt hem och som sedan kunnat äta brödet som är bakat på det. Då blir det konkret och på riktigt på något sätt. Om jag jämför med när jag jobbade i Stockholm så har man här en helt annan nära kontakt med odlarna och mjölnarna vilket i sin tur gett mig en mycket större förståelse och inblick för hur det funkar. Och jag tror det avspeglas i vad vi gör.”
En ständig utveckling
Niklas berättar om att den där inspirationen skapar ett driv hos dem. Att man konstant lär sig nya saker tillsammans och hur stor viljan att bli bättre finns där hela tiden. Hur de kan se tillbaka på saker de gjort för längesen och även om det var bra då, så hade de inte gjort likadant idag. Att de kommit så långt och utvecklats som bagare och människor avspeglas hos Kustbageriets kunder.
FOTO: CAROLINE ANDERSSON
”Jag tror att våra kunder litar på oss”, säger Niklas. ”Vi kan nästan göra vad som helst och folk är nyfikna och köper det. Vi har arbetat in någon form av trygghet hos kunderna och folk förväntar sig en hög kvalité. Det är jätteroligt att träffa våra stammisar eller se frukostgängen som syns varje vecka. Vi har blivit en samlingspunkt för många kan man säga. I alla möjliga åldrar dessutom och det är väldigt kul”, fortsätter han.
Hösten är välkommen
”Sista utposten, sen äventyret”. Visst förstår man vad Niklas menar. Det kanske stämmer in på hela Halland egentligen, inte bara Varberg. Som om allt kommer till sina ytterligheter så fort havet är närvarande. Kanske blir det ännu mer tydligt där på kajkanten när hösten kommer. Då det förut så påtagliga sommarslutet innebar en vinterdvala innebär numera höstens ankomst en förlängning av säsongen med mycket aktiviteter och ett helt annat intresse för det som händer bland kunder och besökare.
Kanske stannar de kockar med varbergsanknytning som i sommar kommer att jobba i bageriet även under hösten. Och innebär deras närvaro att Kustbageriet kommer att servera renodlade maträtter?
”Nja”, säger Niklas. ”Vi gör ju mackor och kanske pizza någon gång, så vi går hellre åt mathållet än åt kondishållet. Jag tycker inte det är kul med tårtor. Vi är ett renodlat bageri och enda gången vi vispar grädde är när det är semmelsäsong”, fortsätter han.
Kajen, måsarna, brödet. Ja, ni vet allt det där. Är man kulinariskt lagd så skulle jag dock vilja påstå att äventyret, det börjar redan på Kustbageriet.
”Majas vid havet i Apelviken! En sensommarkväll med livemusik, god öl och riktigt bra ekologisk och närproducerad mat är svårslaget!”
ALEX BENNHEDEN
På kajen i Varberg bakas surdegsbröd på ekologiskt mjöl från Limabacka kvarn i Väröbacka. Här bakas och säljs surdegsbröd som Levain, Rostad råg- och kastanjehonung, aprikosbröd med frukt och nötter, Dill- och Västerbotten och mycket mer.
Även frukostfrallor, baguetter, kavring, danska rågbröd, croissanter, brioche och söta bröd som kanel- och kardemummabullar, wienerbröd, mazariner, pain au chocolat, wallonbullar, katalaner och spandauer.
Dessutom anordnas surdegskurser!
Kustbageriet delar med sig av sina godsaker genom populära Instagram-kontot @kustbageriet
Precis som för 200 år sedan så är det inte ett yrke att vara lantbrukare i Halland, det är snarare en livsstil. För familjen Gunnarsson i Skottorp är den livsstilen deras syre. De andas och lever lantbruk. En familj som tillsammans driver en modern verksamhet samtidigt som de förvaltar kommande generationers jord och som komplement till den stora verksamheten fokuserar på en småskalig ostproduktion.
I idylliska Ränneslöv i Laholms kommun föddes Karl-Johan ”Kalle” Gunnarsson 1983. Hans föräldrar var lantbrukare och Kalle kom att bli äldst av fyra syskon som tillsammans med sin far idag driver Skottorps säteri, ett stort och modernt lantbruksföretag på frammarsch.
”Det är en stor skillnad på att vara lantbrukare idag och när jag växte upp”, berättar Kalle. ”Vi har rationaliserats, har fler anställda och har förvärvat fler gårdar genom åren, vi har vuxit helt enkelt”, fortsätter han.
FOTO: MIA LACHMANN
Familjen i centrum
Kalle är noga med att poängtera att det är hela familjen som tillsammans driver företaget och alla de för- & nackdelar som kommer med ett familjeföretag. Han påpekar med ett leende att han är äldst – men bestämmer minst.
”Skämt å sido, att jobba med familjen är precis så som alla tror att det är. Vi har alla starka viljor men vi har så otroligt roligt. Det är väl det som driver oss egentligen, att vi har kul och att vi allihop är drivna i vad vi gör. Drivet driver oss kan man nog säga”.
Tur är det väl att hela familjen är inkluderad. Även för Kalle, som när vi pratas vid, har en tre veckor gammal flicka, som med sina två äldre syskon, väntar på honom där hemma. Och det är ett speciellt liv de lever. Kanske snarare en livsstil än ett arbete och han verkar trivas med sitt fullspäckade schema.
”Mina dagar är otroligt varierande. Vissa dagar börjar man vid två på natten när det är vårbruk, andra säsonger sätter man igång vid sju. Men det är inget för den som bara vill jobba sju till fyra. Jag älskar variationen och hade inte kunnat tänka mig något annat”.
Hållbart tankesätt
Man förstår snabbt när man pratar med Kalle att de är företagsamma lantbrukare. Han är strukturerad och tydlig när han pratar om verksamheten han lever och verkar i tillsammans med sina syskon och pappa. Det går heller inte att undvika den påtagliga glöd som lyser igenom när han pratar om den långsiktiga synen på vad de gör. Deras hållbara tankesätt är kanske det som allra mest genomsyrar Skottorps säteri, deras anställda och det de sysslar med varje dag.
”Vi lever på lantbruket och vi måste förvalta det. Det hade inte fungerat utan att vara hållbar, detta är vad vi andas. Vi är vår gård och då måste man tänka på hur man förvaltar jorden, att djuren mår bra och att vi verkligen brinner för vår verksamhet”.
Småskaligt mejeri
Brinner gör de även för den mindre gren i verksamheten som stavas Skottorps mejeri, de är sedan flera år delägare i mejeriet. Tidigare hade de egen mjölkproduktion men nu säljs all mjölk till Arla, förutom den som alltså tas om hand till ostproduktionen. Eftersom de inte är en säljande verksamhet över lag så är det på Skottorps mejeri de träffar sina kunder – ostälskare och människor som brinner för småskalig livsmedelsproduktion och närproducerat.
”Eftersom slottet är sålt så är det mejeriets butik på gården som drar folk, säger Kalle. Det är inga jättestora volymer men vi jobbar hårt och det är tufft, men vi ger inte upp. Vi tror verkligen på det vi gör”, fortsätter han.
Halländska smaker
Och visst drar de folk, Skottorps mejeri. Under hela året kommer det besökare som köper med sig Skottorps alpost, Skottorps grädd, deras populära Port Salut och mycket annat för att sedan sprida halländska smaker över landet. Vad säger då Kalle Gunnarsson lantbrukaren, Hallands kanske mesta yrke historiskt sett, om Halland och familjens plats på jorden?
”Ja, vad ska man säga? Miljön vi har i Halland, med lagom mycket landsbygd, stad och hav och snabba kommunikationer där vi bor i mitten av allt. Dessutom vackert. Vi bor jävligt bra här helt enkelt”, säger han med ett skratt.
”Jag måste nog säga Tiraholms fisk i det halländska inlandet. Där är otroligt fint. Och gott förstås.”
ALEX BENNHEDEN
Skottorps säteri består av syskonen Karl-Johan, Anna, Elin och Erik samt deras far Lars-Inge Gunnarsson och hans sambo Monika Andersson. Lars-Inge tog emot priset som Årets mjölkbonde 2017 och Skottorps mejeri är en av många delar som familjen Gunnarsson och deras Skottorps säteri är delaktiga i.
För tillfället har mejeriet öppet onsdag-fredag men kolla för säkerhets skull deras hemsida www.skottorpsmejeri.se där de publicerar aktuell info.
Även på Instagram är de populära där de på kontot @skottorps_sateri delar med sig av en modern lantbrukares vardag. Allt ifrån traktorer, after work, djurhållning och vackra rapsbilder.
